Den nordiska regionen, känd för sina starka välfärdsstater, goda levnadsstandarder och höga tillit till varandra, står inför en stor utmaning.
En alltmer gränslös brottslighet breder ut sig och vi har under lång tid sett hur detta eskalerat i både dödliga sprängdåd och skjutningar. Allra tydligast har detta varit i Sverige som numera rankas som norra Europas mest kriminella land. Samtidigt som varje land kämpar med att tillsätta nya lagar och tilldela ökade resurser, sprids de kriminellas tentakler ut över landsgränserna. Det behövs därför ett gränsöverskridande samarbete för att stoppa den utbredda brottsligheten i Norden, som hålls uppe genom bland annat bedrägerier och penningtvätt.
Global Initiative, en icke-statlig organisation som arbetar mot organiserad brottslighet, placerar i sin senaste rapport Sverige som det mest kriminella landet i norra Europa. Sverige har en indexsiffra på 4,7 (på en skala mellan 0-10), vilket är betydligt högre än Danmark (4,02), Norge (3,75), och Finland (2,98). Bara i Sverige beräknas den kriminella ekonomin omsätta uppemot 150 miljarder kronor per år.
Brottsligheten som etablerat sig i Sverige sprider sig nu till andra länder på jakt efter större intäkter och oexploaterade marknader. Enligt Europol agerar 70% av alla organiserade kriminella nätverken i EU på mer än tre marknader.
Under ytan av organiserad brottslighet är penningtvätt och finansiella bedrägerier avgörande för att säkra nätverkens brottsvinster och existens. Penningtvätt möjliggör för kriminella nätverk att legitimera eller dölja sina tillgångar från rättsväsendet, göra vinster och återinvestera illegala medel i ytterligare kriminalitet eller terrorism. Både tillgång och efterfrågan inom området för penningtvätt är höga, där efterfrågan drivs av vinstnivån samt av svårighetsgraden att få tillgång till det finansiella systemet. Europol beräknar att 68% av de kriminella nätverken i EU använder sig av penningtvätt.
Det är omöjligt att exakt bedöma hur mycket pengar som tvättas varje år men bland annat UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) beräknar att penningtvätt varje år omfattar ett belopp som motsvarar 2-5 procent av världens BNP. Om man antar att fenomenet är lika utbrett i Sverige, Norge, Finland och Danmark handlar det om mellan 37 och 92 miljarder USD, alltså uppemot ca 970 miljarder kronor, varje år.
Pengarna som kriminella i Sverige drar in på bedrägerier uppgick till 7,5 miljarder kronor under 2023 (5,8 under 2022), och enligt polisen står bedrägerier för dubbelt så mycket som narkotikaförsäljningen. Mörkertalet beräknas enligt polisen ligga på mellan 2 och 2,9 gånger av den totala omsättningen som anmäldes till myndigheten. Omsatt i kronor skulle det innebära brottsvinster på 15,3 till 21,4 miljarder kronor under 2023.
Privatpersoner drabbas kanske värst då de ofta står sämst rustade för att hantera brotten de utsätts för. Det blev inte minst tydligt i Uppdrag Gransknings viktiga reportage tidigare i år. När vi på Tietoevry Banking gav undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att fråga svenskarna om hur de ser på bedrägerier visade det sig att 13 procent uppger att de antingen själv eller har en familjemedlem som blivit utsatta för finansiella bedrägerier de senaste tolv månaderna. Det motsvarar alltså över en miljon svenskar som på ett eller annat sätt drabbats.
Utöver de direkta personliga tragedierna och förlusten av pengar, vet vi att konsekvenserna också slår hårt mot samhället i stort, bland annat när allt större resurser hos banker, företag och myndigheter går åt till att förhindra brott och administrera den ökade mängden anmälningar. Bedrägerierna får också stor negativ påverkan på människors tillit till andra, företag och olika system och lösningar.
För att möta den utbredda kriminaliteten sker nu omfattande åtgärder och resurstillskott till de brottsbekämpande myndigheterna. Men i debatten glöms det lätt bort att de kriminella rör sig bortom landsgränserna och det behövs därför en samordnad nordisk insats för att bättre upptäcka, förhindra och lagföra kriminella som livnär sig på bedrägerier och penningtvättbrott, de brottstyper som till stor del möjliggör nätverkens existens.
Det finns åtgärder som gemensamt inom Norden kan säkerställer för att förhindra och försvåra detta:
☑️Ökad delning av data och informationsdelning mellan länder och institutioner: För att effektivt identifiera, stoppa och rapportera penningtvätt och bedrägerier, är det avgörande att information om misstänkta transaktioner och kriminella nätverk kan delas mellan nordiska länder och institutioner. Här kan andra länder lära av den nya Utbetalningsmyndigheten i Sverige som bland annat givits möjligheten att bryta banksekretessen vid behov.
☑️Utökat nordiskt samarbete: Utökad privat offentlig samverkan mellan banker och polis, finansinspektioner och andra relevanta myndigheter är essentiellt i kampen mot kriminella. En nordisk samverkan skulle ännu bättre kunna bekämpa den gränslösa kriminaliteten som breder ut sig i hela Norden och bidra till att exempelvis identifiera kriminella som försöker etablera sig i andra länder.
☑️Förenklad och ökad användning av AI: Tillämpningen av ny teknik, särskilt artificiell intelligens (AI), kan förbättra identifiering och förenkla processer för att exempelvis övervaka transaktioner. Detta är inte minst viktigt för att minska den manuella handläggningen och mängden ”false positives”. Men för att lyckas med detta fullt ut måste investeringarna öka och ramverket för tillämpningen av AI bli tydligare – det finns annars en risk att alldeles för rigida lagkrav snarast gynnar de kriminella.
Trots att varje land har sina egna unika utmaningar och styrkor i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, är det tydligt att samordnade insatser är nödvändiga. Genom att dela information, tillämpa ny teknik och utöka samarbetet kan de nordiska länderna effektivare bekämpa denna allvarliga form av brottslighet som inte bara underminerar ekonomin, utan även hotar den sociala tilliten och säkerheten i regionen.
Clarence Therstam, Säljansvarig Financial Crime Prevention, Tietoevry Banking
Tietoevry Banking är en leverantör av finansiella SaaS-lösningar i och utanför Norden, som bland annat hjälper finansiella institutioner att upptäcka och stoppa penningtvätt och finansiella bedrägerier. Under 2023 stoppade Tietoevry Banking 2,7 mljarder kronor från att hamna hos bedragare efter att ha bevakat 3,4 miljarder konto- och korttransaktioner.